Så tyst så tyst...

...är det här på gården. När vi letade gård på landet stod tystnaden högt upp på önskelistan. Vi bodde då i ett jättefint hus i Jönköping, men läget var inte det bästa. Hundra meter från rv 40 låg det med bullrande långtradare dygnet runt. Och utanför staketet var busshållplatsen där stomlinjen passerade var femte minut. Sista bussen gick kl 02 och första kl 05. Tre timmar av ostörd nattsömn. Öronproppar användes flitigt.

Härom dagen satt gubben och jag och drack elvakaffe i solskenet (ur handdrejade muggar förstås) och plötsligt hörs ... fjoff fjoff fjoff fjoff fjoff . Vi tittar på varandra. Vad var det??? Vi tittar uppåt istället och förstår att ljudet kom av vingslagen från en korp som flög förbi. Tänk att vi i alla fall inte lyckades hitta ett tyst ställe ;)

(Har ingen bild från tillfället, men tycker att den här från i somras bra illustrerar häpnaden över att en korps vingslag kan störa tystnaden.)