Loppis-lycka...

...och raku-ryggskott. Så känns det idag. På förmiddagen åkte vi in till Köttkulla för att gå på loppis på hembygdsgården. Det är idrottsföreningen som anordnar den. Massa bilar överallt...

...och en massa människor som väntar på att släppas in bland alla fynd.

Vi blev nästan övertalade att köpa en energisnål adventsljusstake. Och nog var den energisnål alltid, lamplös som den var. 

Köp blev det däremot från dessa trevliga killar (ja adventsljusstakeförsäljaren var trevlig han med alltså). Har länge tänkt köpa en kaffebryggare till min verkstad, men kokkaffe funkar ju på scoutläger, så det kan väl funka i verkstan med. 5,5 liter rymmer den stora och 4 liter den lilla så det ska nog räcka. Tio kronor sa de....om du tar båda! Vad hade en kostat då? Mer eller mindre? För att slippa bli förvirrad fick de tio kronor styck istället. 

Träffade en av dessa söta flickor i folkvimlet och frågade om jag fick lägga upp bilden på dem som jag tog förra söndagen på deras café. Det gick bra. Man ska ju fråga först. 

Övriga fynd på loppisen blev ett köksbord som är bättre än det vi har nu...

...sänggavlar till yngsta dotterns säng, en bunt dukar, två gamla assietter och två stora avloppsrör. 

Sedan blev det raku-bränning igen när vi kom hem. Vissa glasyrer smälter ut så bra, som den här turkosa, men andra är katastrof. Får beställa nya på måndag. 

Naked raku blir bra. "Skalet" faller bara av när man plockar dem ur sågspånen, och fram kommer de mest fantastiska mönster. 

Det blev ganska mycket den här gången och ryggen värker en hel del. Det är inte direkt avslappnande att hantera 1000-gradiga föremål som man lagt ner mycket jobb på, med en lång tång ur öppen eld och bära dem en bit över gräsmattan till första bästa sågspånshög. Ryggen är det sista man tänker på då, när det sista momentet precis ska bli klart.