Som barn...

...på nytt. Så kändes det i alla fall när jag tog min skrinda som jag fått i födelsedagspresent och traskade iväg på samlarpromenad. Först letade jag rätt på ett tak med mossa. Gick lätt att skala av sjok som jag la i skrindan. Därefter kottar och kvistar. Sedan klädde jag en hjärtstomme av ståltråd med sjoken. Därefter blev det en strut av hönsnät fylld med mossa, kottar och kvistar, och sist klädde jag ett klot med mossa som hamnade i en mjölkhinken. Underbart skönt väder idag att vara ute i. Solen sken från en lite disig himmel, men så här års är man glad bara solen visar sig lite lite grann.