Vi fick hjälp med korvserveringen av snälla släkten...
...och sonen/hornisten/orgelspaksskötaren försåg sig efter väl utförd insats i kyrkan. Det var nämligen inte bara dottern som spelade på konserten, utan hela familjen drog sitt strå till stacken.
Det satt folk överallt på alla skrangliga stolar som vi kunde hitta...
...på båda sidor om rännebroa, för ingen ville sitta inne denna ljumma kväll. Och precis lagom vind så att knotten blåste bort. Kan det bli bättre?
När solen gick ner blev det lite kyligare, och då flyttade vi som var kvar in på logen.
Nu har dottern firat sin examen två gånger, så nu får det allt räcka.
